onsdag kväll
Så nu har vi bott här i en vecka, och jag känner mig fortfarande lika förvirrad ^^
Nej men vissa saker börjar falla på plats, som vilken buss som går hem och vilken man ska ta in till stan. Snart kommer vi förstå det hela helt och hållet. Dom har nämligen inte busshålplatser som vi har, utan här utanför stan står man bara var som helst och när bussen kommer lyfter man ett finger så stannar den.
Längtar till att klara mig själv här i Kenya. Så jobbigt att behöva ha hjälp eller någon som följer med oss vart vi än ska. Men det kommer. I morgon ska vi iallafall få åka bussen själva. Vi har väldigt skyddande kompisar som gör allt för att ingen dåligt ska hända, vilket är väldigt bra. Men ibland blir iallafall Kim lite väl skyddande över oss. Men det är bara bra. Vi är väldigt glada över att ha våra fina vänner. Känner att det här kommer blir ett väldigt långt inälgg. Men iaf
I förrgår bad vi till gud att vi skulle ha vatten när vi kom hem, snäll som gud är hade han gett oss vatten, bara det att ena kranen var igång så vi hade vatten i hela lägenheten.. Förutom sovrummen. Och allt vatten var slut i igen. Skojar inte ens när jag säger att det var 5 cm djupt vatten på vissa ställen... Eftersom det är ett stenhus så försivnne inte vattnen någnstans.
Hahah men vi hade kul åt det ändå, även fast klockan var elva och vi var trötta och kände oss äckliga. Så det var bara att börja skopa vatten.
Vi hade inte gjort så mycket den dagen, vi åkte med Miche och Winnie (Winnie är Miches tjej) Till Winnis mamma som bor i den stora slummen Mathare, det var där vi tyckte det var hemskas sist vi var i Kenya. Hennes mamma var jätte söt och omtänksam och bodde i en väldigt liten lägenhet högst upp i slummen. Ju längre ner i slummen man bor alltså ju närmare den lilla "ån" man bor desto sämre.
I hennes lägenhet fick det prcis plats med en säng som jag tror bestod av en madrass som låg på en massa kartonger en byrå en fotölj och en liten soffa. Inte alls stort alltså. Men kanske 7x7 meter iaf. Och ingen direkt bra säkerhet. Hon bjöd oss på te och vi kollade lite TV. Sen tog jag Alma Miche och Winnies syster en liten promenad klockan var väl runt nio på kvällen. Dom visade hur det såg ut att bo där i slumme om man bodde som de flesta människorna alltså i ett skjul. Så vi gick till deras kompis. Hon bodde tillsammans med sin lilla dotter i något dom kallar hem, men för mig såg ut som en koja jag hade när jag var liten. Det bestod av fyra väggar och tak gjorda av plåtar och en dörr. Ingen el inget vatten och bara jordgolv. rummet var kanske 3x3 meter. Jag hade inte lyckats sova en enda sekund i det lilla rummet.
Påvägen dit gick vi förbi säkert en 15 pers som var riktigt höga på droger och ett dussinantal riktigt fulla männsikor. Det var verkligen ingen vacker syn. Men det är iaf en utväg för dom. Ett sätt att glömma hur dåligt allting är för ett tag. Och jag förstår dom helt och hållet. Vi tänker verkligen inte på hur lyckligt lottade vi är som bor som vi gör, vi är så otroligt dåliga på att uppskatta vad vi har och alla människor vi har i våra liv.
Men samtidigt, det är svårt att förstå hur våra liv skulle kunna ha vart förens man har fått sätt det med egna ögon.
Igår åkte vi till Kibera som också är en slumm där vi hälsade på Mourin som är en annan bekant här ifrån. Hon startade en skola för 4 år sen för barn i slummen och jobbar på som bara den. Den skolan går att sponsra vilket verkligen behövs. Dom som jobbar där får jobbar hela dagarna och får nästan aldrig någon lön då det pengar de får in går till hyra av stället, mat och vatten och även skoltillbehör till alla 54 barnen.
Men det var väldigt trevligt att träffa henne igen. Även fast det tog en himla lång tid att åka dit då trafiken är så dålig här. Men det var det värt. Efter det åkte vi till stan och åt å sedan bara hem och vila.
Vi har haft väldigt slappa dagar hittils. Men förhoppningsvis börjar dom påriktigt nästa vecka :)
Vi har tilloch med ansträngt oss och tagit några foton vilket ät väldigt duktigt för att vara oss.
Ps. har fixat internet i lägenheten nu så funkar för det mesta. Ds.



Så fint att läsa om er resa! Lycka till med allt och sköt om er och hörreni ni måste verkligen bli bättre på att fota! Puss puss och hälsa Alma ;*